En annan sak jag har kommit fram till är att jag saknar hästarna. Jag saknar tiden med de. En häst jag verkligen saknar är Atom. Vi var så fruktansvärt lika. Vi passade perfekt ihop. Han var dock den ingen ville rida förutom jag. Min lilla tjuris var du. Hjärtis. Jag saknar dig, kom tillbaka till mig. Jag har inte ridit på säkert 5 år, minst. Men jag saknar det.