Som jag skrev innan, musiken lugnar ner mig. Tacka fan för musik!!(!!!) Jag har i princip fått gråta ut, i min egen famn. Ögonen svider och är svullna, huvudet värket, läpparna börjat bli riktigt röda och även de svider. Hostar som en tok gör jag också. Jag saknar min katt. Vart är han när jag behöver honom som mest? Min älskade.