Back home. Orkade inte gå, kände mig inte 'frisk nog'. Tog bussen och satt och höll Pau sällskap. Stackarn fick ju inte höra något förutom hur arg jag var och hur mycket jag saknar min solstråle. Hon fick självklart också prata av sig. Sedan skulle vi ta bussen hem och stötte på Denise, även kallad kuken! Bara hon och jag som förstår. Pratade med henne tills våran buss kom. Pratade mycket om hennes operation. Sedan kom bussen och vi åkte hem.

Jag har nu satt mig på soffan. Vädret är inte alls lika fint som tidigare idag. Biter mig i läppen gör jag också, inte alls bra eftersom jag inte kommer kunna sluta, jag känner mig själv. Känner mig lika ensam som innan. Jag vill ha dig här nu. Nära mig. Bara prata med dig. Jag känner mig bekväm med mig. Vill att du har din rehabresa nu och vill att den blir av.

Honey, saknar dig, galet. Men det vet du redan.