Jag vill så gärna tro att det finns en för oss alla. Men jag vet inte riktigt. Känns som att man bara blir sårad i slutändan ändå. 

Och hur svårt ska det vara att behålla någon som verkligen betyder och har satt sina spår. Hur svårt ska det vara att inte höra av sig när det egentligen är det enda man vill göra. Hur svårt ska det vara att inte tänka på personen när vart man vänder sig så påminner allt om den personen oavsett om det är en papperskorg eller kläder från personen.