En till grej som (fortfarande) stör mig är folk som gör som jag. Helt ärligt, det finns bara en av mig och så vill jag att det ska förbli. Så om vi inte umgås eller vad det nu är, sluta lyssna på hur jag pratar eftersom du/ni verkar ta upp alla ord jag säger och börjar att använda de, sluta läs min blogg och inspireras av mig, jag tar det somsagt inte som en komplimang. Speciellt inte när det gäller dig/er. Jag har förståelse för om det är någongång ibland eller helt ovetande (vilket det i detta/dessa fall inte är.) Detta har börjat irritera mig något så fruktansvärt eftersom det händer gång på gång av samma personer. Folk man känner men inte umgås med. Jag ser mer än du/ni tror. Och nu är det till och med andra har börjat lägga märke till det. Herre jösses.

I know you love me. I just dont love you back!

Lite sådär känner jag just nu, men det är bara lite. Resten vill ni inte veta ha ha ha!